Projektets totala ekonomi och den ersättning som närboende troligen får, för vindpark
Långhult i Jönköpings och Gislaveds kommuner (20 verk, 132 MW).
Uppgifterna är hämtade ur Kaufmann & Westander (2026)
(se källan).
Det som inte står där är märkt som antagande. Ändra ett gult fält så räknas allt om.
Förutsättning. Kalkylen förutsätter att Långhult omfattas av
intäktsdelningslagen (2026:1113).
Kaufmann & Westander (2026, s. 2, 5), publicerad på Fred. Olsen Renewables webbplats, förutsätter det, men beslutsläget i kommunerna och antalet verk kan ändras
under tillståndsprövningen (s. 3). Det är inte kontrollerat här.
Siffrorna är hämtade ur källorna längst ned och är inte kvalitetssäkrade. Kontrollera mot källan innan något återges.
Alla belopp i kronor. Kostnader har minustecken. Siffrorna räknas om när ett gult fält ändras.
Kolumnen "Källa" säger vad som kommer ur Kaufmann & Westander (2026) och vad som är antagande.
Närboendeposten förklaras i Tabell 2.
Tabell 1. Projektets ekonomi, år 1 och hela livslängden#
Post
År 1
Hela livslängden
Källa
Kapitalkostnaden är en annuitet
(som i originalkalkylen). Nettonuvärdet i nyckeltalen räknas i stället med investeringen som utbetalning år 0.
Överskottet i tabellen och nettonuvärdet är därför två olika mått.
Ersättningen är en andel (i promille)
av ett verks intäkt, och andelen sjunker i fem steg med avståndet mätt i verkshöjder.
En bostad får ersättning från högst två verk. Sammanlagt får parken betala högst 2 % av sina intäkter.
Överstiger summan taket sätts alla ersättningar ned i proportion.
Tabell 2. Närboendeersättning per avståndszon, hela parken, år 1#
Zon
Avstånd till verket
Andel av verkets intäkt lagstadgat
Bostäder antagande
Per bostad före tak (kr/år)
Per bostad efter tak (kr/år)
Zonen totalt efter tak (kr/år)
Summa före tak
–
Tak (2 % av parkens intäkt)
–
Nås taket?
–
Nedsättning
–
Genomsnitt per bostad
–
Kaufmann & Westander (2026, s. 4, 16) anger att taket nås och att genomsnittet då blir "drygt 18 000" kronor per bostad och år.
Det går inte att kontrollera utan bostädernas verkliga avstånd. Zonfördelningen här är en gissning,
och ändras den ändras både summan före tak och hur mycket varje zon får.
Jämför med Tabell 6. Hur ersättningen ändras med elpriset visas i Tabell 4 och Tabell 5.
När du ändrar ett fält och lämnar det flyttas det tidigare "Senaste"-värdet till "Tidigare",
det nya värdet hamnar i "Senaste" och skillnaden visas i "Förändring". Vid första beräkningen visas "–".
Basen är originalkalkylen. Nytt: realiserat pris (spotpris × viktning), fastighetsskatt och bygdemedel som kostnader samt närboendeersättning efter tak. Sammanställningen står i Tabell 1.
Produktion
–
Realiserat pris (spotpris × viktning)
–
Intäkt totalt per år
–
Årlig driftskostnad
–
Investeringsutgift
–
Investeringsutgift per årskWh
–
Årlig kapitalkostnad (annuitet)
–
Årlig total kostnad (drift + kapital)
–
Kostnad per kWh
–
Överskott per år (bas)
–
Överskott per år efter arrende, skatt, bygdemedel och närboende
Kommunstödet betalas av staten och belastar inte projektet (Kaufmann & Westander, 2026, s. 7–9).
Det visas därför här och under strecket i Tabell 1, men dras inte från projektets resultat.
Lokala betalningar från projektet år 1 (arrende + bygdemedel + närboende)
–
Lokala betalningar från projektet, hela livslängden
–
Bygdemedel, hela parken
–
Kommunstöd till Gislaveds kommun (statligt)
–
Kommunstöd till Jönköpings kommun (statligt, samma schablon)
–
Undviken CO₂ per år
–
Värderad samhällsnytta (undviken CO₂)
–
antagande Samhällsnyttan är en förenklad post och ingen exakt siffra.
Samma modell som i originalkalkylen. Inget i Kaufmann & Westander (2026) om Långhult rör andelsägande. Självkostnaden bygger på investerarens kostnad per kWh.
lagstadgat Verksamhetsutövaren betalar till ägare av bostadsbyggnader inom nio verkshöjder från ett verk (Kaufmann & Westander, 2026, s. 14, återger 7 §).
lagstadgat Andelen av ett verks intäkt är 2,5 ‰ inom fem verkshöjder, 2,0 ‰ upp till sex, 1,5 ‰ upp till sju, 1,0 ‰ upp till åtta och 0,5 ‰ upp till nio (Kaufmann & Westander, 2026, s. 14–15, återger 12 §).
lagstadgat Verksamhetsutövaren behöver inte betala mer än 2 % av anläggningens intäkter. Därutöver sätts ersättningarna ned i proportion (Kaufmann & Westander, 2026, s. 15, återger 14 §).
lagstadgat Intäkten uppskattas till ett schablonbelopp som motsvarar marknadsvärdet av elen i elområdet (Kaufmann & Westander, 2026, s. 14, återger 11 §). Kaufmann & Westander (2026) räknar med viktning 0,75.
antagande Hur många bostäder som ligger i varje zon. Kaufmann & Westander (2026) anger bara cirka 200 totalt.
antagande Att båda verken som ger ersättning ligger i samma zon som bostaden. Det ger en övre gräns.
antagande Alla verk har samma höjd (270 m) och samma intäkt.
antagande Ersättningen räknas för ett normalår. Bostäder som tillkommer efter tillståndsansökan, anmälan varje år och att ägare med flera byggnader bara får ersättning för en (Kaufmann & Westander, 2026, s. 14, återger 7–10 §§) är inte modellerade.
Ersättningen är proportionell mot elpriset. Tabell 4 är Tabell 2 i Kaufmann & Westander (2026, s. 16) omräknad med sidans indata.
Kolumnen 100 öre är ett högt scenario som inte finns i Kaufmann & Westander (2026).
Tabell 4. Närboendeersättning per verk och zon vid olika spotpris (kr/år, före tak)#
Avstånd till verket
30 öre
40 öre
50 öre
60 öre
70 öre
100 öre
Beloppen gäller en bostad och ett verk. En bostad får ersättning från upp till två verk, men aldrig så att parkens summa överstiger taket (Tabell 2).
Tabell 5. Projekt och närboende vid olika spotpris (hela parken)#
Mått
30 öre
40 öre
50 öre
60 öre
70 öre
100 öre
Alla andra indata är oförändrade. Kostnadsvärdena är antagande, så nettonuvärdet säger mest hur känsligt resultatet är för priset.
Taket gör att närboendeersättningen i första hand följer parkens intäkt, inte antalet bostäder.
Kalkylen räknar fram talen i Kaufmann & Westander (2026) ur grunddata. Tabellen visar vad kalkylen räknar och vad Kaufmann & Westander (2026) skriver.
Avvikelsen är liten när indata är samma som i källan. Ändrar du indata avviker talen, vilket är meningen.
Tabell 6. Räknat här mot talen i Kaufmann & Westander (2026)#
Energiforsk (2021) El från nya anläggningar 2021. Rapport 2021:714. Tillgänglig:
https://energiforsk.se/media/30970/el-fra-n-nya-anla-ggningar-energiforskrapport-2021-714.pdf
(hämtad 5 november 2026). (Källa till kalkylräntan 5,2 % real, s. 18, Tabell 5: lågt 2,6, medel 5,2, högt 7,5 % för landbaserad vindkraft. Texten anger "cirka 5 %" som genomsnitt för tolv projekt från sju bolag under byggnation 2020. Energiforsk anger där också investeringskostnad 9,8–13,2 Mkr/MW, medel 10,9, att jämföra med kalkylens 12 Mkr/MW.)
Fred. Olsen Renewables (u.å.) Långhult.
Tillgänglig: https://fredolsenrenewables.com/all-projects/laanghult
(hämtad 5 november 2026). (Bolagets projektsida: högst 20 verk, högst 270 m totalhöjd, tillståndsansökan inlämnad i juni 2025. Bekräftar antal verk och höjd i Kaufmann & Westander (2026).)
Kaufmann, W. & Westander, H. (2026) Intäktsdelning och ersättningar: Vindpark Långhult.
Westander Klimat och Energi, 2026-04-20. Tillgänglig (originalet, publicerat av Fred. Olsen Renewables):
https://fredolsenrenewables.com/media/1gpjqw0l/pm-intaektsdelning-vindpark-laanghult_gislaved.pdf
(hämtad 5 november 2026). Samma fil finns som kopia i
Kents repo Studier
(filerna är identiska, kontrollerat med SHA-256).
(Konsultpromemoria, inte ett myndighetsdokument. Den beskriver vad Fred. Olsen Renewables projekt Långhult kan ge kommun, bygd och närboende. Källa till alla uppgifter märkta Kaufmann & Westander, 2026, på sidan. Sidhänvisningarna följer källans egen sidnumrering.)
Lagen.nu (2026) Lag (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar.
Tillgänglig: https://lagen.nu/2026:1113.
(Intäktsdelningslagen (2026:1113). Lagtexten på sidan är återgiven av Kaufmann & Westander (2026), som citerar propositionen, och är inte kontrollerad mot intäktsdelningslagen (2026:1113) här.)
Kalkylräntan kommer ur Energiforsk (2021). Övriga kostnadsvärden (investering, drift, arrende) är kalkylens egna standardvärden från
kentlundgren.se/kalkyler/vindkraftskalkyl.html
och finns inte i Kaufmann & Westander (2026). Fält märkta antagande är förenklingar, fält märkta
Kaufmann & Westander, 2026, s. N kommer ur Kaufmann & Westander (2026) och fält märkta lagstadgat följer lagtexten som Kaufmann & Westander (2026) återger.
Siffrorna är hämtade ur källorna och är inte kvalitetssäkrade. Kontrollera mot källan innan något återges.
All beräkning sker i webbläsaren. Inga uppgifter skickas någonstans. Chart.js 4.4.1 laddas från CDN och används bara för diagrammen.
Reaktiv utan ramverk
addEventListener på varje gult fält: "input" räknar om medan du skriver, "change" uppdaterar Tabell 3 (Senaste → Tidigare).
Källans tal som konstanter
Siffrorna i Kaufmann & Westander (2026) ligger i PM_REF i berakningar_langhult.js med sidhänvisning. Tabell 6 räknar om dem ur grunddata och visar avvikelsen.
Metoden
Uppdraget
"jag vill tydliggöra både projektets totala ekonomi och den ersättning som närboende troligen kommer få." Antaganden är märkta, liksom vilka uppgifter som kommer ur Kaufmann & Westander (2026).
Val som är gjorda
Hela parken (20 verk) räknas, med Gislaveds 7 verk som egen rad. Kalkylräntan är 5,2 % real (Energiforsk 2021), övriga kostnadsvärden är kalkylens egna. Kommunstödet betalas av staten och dras inte från projektet. Bostäderna fördelas på zoner som ett antagande.
Skillnad mot originalet
Originalets linjära avtrappning mellan 5 och 9 verkshöjder är ersatt av fem zoner, två verk och taket 2 %. Originalets schablon "kommunal ersättning" är ersatt av fastighetsskatt och bygdemedel. Pris viktas med 0,75.
Öppna punkter
Fastighetsskattens nedskrivning är förenklad (resten jämnas ut). Lagtexten är återgiven av Kaufmann & Westander (2026) och inte kontrollerad mot intäktsdelningslagen (2026:1113). Att taket nås går inte att kontrollera utan bostädernas verkliga avstånd. Beslutsläget för Långhult är inte kontrollerat.