Varför större djup än 800 meter?
Koldioxid blir superkritisk vid cirka 31 °C och 74 bar. Med vanlig geotermisk gradient och hydrostatiskt tryck nås det ungefär 800 meter under ytan (Ringrose et al., 2021; Bruant et al., 2002).
- Som gas vid ytan tar CO2 stor plats. Som superkritisk vätska tar den ungefär 30–300 gånger mindre volym, beroende på hur man räknar referensytan.
- Densiteten hoppar från gasnivå till några hundra kilo per kubikmeter. I Nordsjön ligger den ofta runt 600–700 kg/m³ på lagringsdjup.
- 800 m är en tumregel, inte en lag. I varm berggrund kan fasövergången komma grundare (cirka 550–750 m). I kall berggrund djupare.
- Ännu djupare än 800 m ger oftast tätare CO2 och tjockare takberg – men också dyrare brunnar.
SGU:s hål i Skåne gick till 1 260–1 290 m just för att nå Arnagergrönsanden under ett tjockt tak, inte för att 800 m skulle vara otillräckligt i sig.
Kalkyl: öre per kWh
Formel: kedjekostnad (€/ton) × utsläppsintensitet (kg CO2/kWh) × avskiljningsgrad ÷ 1 000 × växelkurs = kr/kWh.
Förval: träbränsle 105 kg CO2/GJ → 0,378 kg/kWh bränsle. Vid 90 % verkningsgrad i kraftvärme blir det 0,42 kg/kWh värme+el.
Kedjekostnad
180 €/ton · 1 980 kr/ton
Påslag på levererad energi
75 öre/kWh
0,75 kr/kWh
Vad intervallen bygger på
- Avskiljning + lastbil till hamn vid svenska bio-/avfallskraftvärmeverk: cirka 45–125 €/ton (Beiron et al., 2022).
- Fartyg + slutförvaring, t.ex. mot Nordsjön: cirka 30–55 €/ton i äldre nordiska uppskattningar (Energiforsk, 2022). Marknaden talar om högre tal för första kontrakten.
- Hela kedjan för tidiga svenska projekt: ofta över 200 USD/ton när transport och lagring räknas in (Höglund, 2024).
- Statligt stöd till Stockholm Exergi: 20 miljarder kronor för i storleksordningen 0,8 Mt/år under 15 år – cirka 1 700 kr/ton om volymen levereras fullt ut (Energimyndigheten, 2025).
För ett typiskt biokraftvärmeverk landar därför påslaget oftast i 50–120 öre/kWh om kostnaden slås ut på både el och värme. Slås den bara på elen blir talet tre–fyra gånger högre. Avskiljningen stjäl dessutom ånga, så elproduktionen sjunker – den effekten ligger inte i formeln ovan.
Källförteckning
Beiron, J., Normann, F. & Johnsson, F. (2022) A techno-economic assessment of CO2 capture in biomass and waste-fired combined heat and power plants – A Swedish case study. International Journal of Greenhouse Gas Control, 118. Tillgänglig på: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1750583622001025 (Hämtad 28 september 2026). (Avskiljning plus lastbil till hamn, 45–125 €/ton.)
Bruant, R.G. et al. (2002) Safe storage of CO2 in deep saline aquifers. Environmental Science & Technology, 36(11). Tillgänglig på: https://www.princeton.edu/~celia/cv4papers/Bruant%20et%20al%20-%20ES&T%20June%202002.html (Hämtad 28 september 2026). (Superkritisk CO2 från cirka 800 m.)
Energiforsk (2022) Teknik, systemintegration och kostnader för CCS i svensk kraftvärme. Rapport 2022:837. Tillgänglig på: https://energiforsk.se/media/30909/teknik-systemintegration-och-kostnader-energiforskrapport-2022-837.pdf (Hämtad 28 september 2026). (Fartyg och lagring cirka 30–55 €/ton i den dåvarande kalkylen.)
Höglund, R. (2024) Details on Sweden's BECCS support. CDR.fyi. Tillgänglig på: https://www.cdr.fyi/blog/details-on-swedens-beccs-support (Hämtad 28 september 2026). (Hel kedja ofta över 200 USD/ton för tidiga projekt.)
Naturvårdsverket (2025) Biogena utsläpp – emissionsfaktorer. Träbränslen 105 kg CO2/GJ. Tillgänglig via underlag till klimatrapporteringen. (Intensitet 0,378 kg/kWh bränsle.)
Ringrose, P.S. et al. (2021) Storage of carbon dioxide in saline aquifers. Annual Review of Chemical and Biomolecular Engineering, 12, s. 471–494. Tillgänglig på: https://www.annualreviews.org/content/journals/10.1146/annurev-chembioeng-093019-075720 (Hämtad 28 september 2026). (Kritiskt djup 550–800 m beroende på temperatur.)