AI i en miljöorganisation: en analys
Förslag och analys på eget initiativ, inte beslutat av Lunds Naturskyddsförening eller Naturskyddsföreningen. Siffrorna är hämtade ur källorna längst ned och är inte kvalitetssäkrade. Kontrollera mot källan innan något återges.
Markeringarna vid siffrorna visar hur väl de är belagda: original läst i originalkällan, sekundär via en sekundärkälla, bolagets egen uppgift inte granskad av tredje part, antagande ett antagande i analysen och beräknad uträknad av sidan ur andra tal. Klicka på en markering för att se källan.
Kort sammanfattning
- Energi. En vanlig textfråga till en AI-tjänst använder omkring enligt och . Det motsvarar i en mikrovågsugn på 1 000 W.
- Bilder. En bild kräver betydligt mer: i en mätning i genomsnitt ( i mikrovågsugnen), med mycket stor spridning mellan modeller enligt . Det gäller äldre modeller.
- Vatten. Vid datacentret handlar det om bråkdelar av en milliliter per textfråga, enligt , och . Räknar man med vattnet som förbrukas där elen produceras blir det omkring med amerikansk elmix enligt . Hur mycket som förbrukas beror på hur anläggningen kyls.
- Totalt. Datacentren använde cirka år 2024, av världens elanvändning, och ökningen är cirka per år enligt . Per fråga är det litet. Sammanlagt är det inte det.
- Arbete jämfört med fråga. Ett utförligt arbete, som analysen på den här sidan, använder cirka gånger fler nya tokens än en normal fråga och ett normalt svar. Energin är ett spann, i mikrovågsugnen i den undre gränsen, och en bra bit mer i den övre. Hur återlästa tokens ska räknas är osäkert: de kostar mycket mindre än nya, men inte noll. Se Räknas bara nya tokens, eller även gamla? och Vad är en fråga, och vad är ett arbete?
- Vad kostade arbetet? Bedömning: troligen i energi, det vill säga ungefär en halv kilowattimme. Det är en bedömning, inte ett mätvärde. I pengar, i ett abonnemang och med API-betalning, och i kontext och tokens: se Min förbrukning.
- Osäkerhet. Många siffror är bolagens egna uppgifter eller beräkningar, inte oberoende mätningar. Energin per arbetspass mäts inte av någon. Det som saknas står i listan över förbättringar.
Energi i vardagsmått
| Vad | Energi | I mikrovågsugn | Hur säker är siffran |
|---|---|---|---|
| Textfråga, median (Google) | Googles egen mätning i drift, ej tredjepartsgranskad | ||
| Textfråga, typisk (Epoch AI, ChatGPT) | Beräkning med tydliga antaganden, ingen mätning | ||
| Genomsnittlig fråga (OpenAI) | Bolagets egen uppgift, ingen metod redovisas | ||
| En genererad bild (genomsnitt) | Mätning av äldre modeller, stor spridning | ||
| Bedömning: troligast, ett utförligt arbete som detta | Vår bedömning: mitten av den undre gränsen. Kan vara högre. Inte ett mätvärde | ||
| Undre gräns: ett utförligt arbete som detta (bara nya tokens) | Scenario: energin följer nya tokens, återläsning kostar inget | ||
| Understöd: ett tredje räknesätt ur ett förtryck (anrop × energi per anrop) | Gäller öppna modeller, inte Claude. Hamnar i samma område som den undre gränsen | ||
| Övre gräns: samma arbete (alla tokens lika) | Scenario: varje återläst token kostar lika mycket som en ny |
Mikrovågsugnen är ett vardagsmått: tiden är energin delad med effekten 1 000 W (tid i sekunder = Wh × 3 600 ÷ watt). Effekten är ett antagande: 1 000 W är en vanlig märkeffekt, men vad en ugn drar ur eluttaget är inte belagt (F-06). Raderna är två sätt att räkna energin för ett arbete på, med ett tredje som understöd till den undre. Hovra över, eller tryck på, en rad för att se vad räknesättet betyder. Se Räknas bara nya tokens, eller även gamla?
Kort svar: vad kostade arbetet?
Bedömning: , motsvarande i en mikrovågsugn på 1 000 W, med en osäkerhet uppåt. Den övre gränsen, , är större men är ett tak, inte en förväntan: den förutsätter att varje återläst token kostar lika mycket som en ny, och det motsäger att cachning sparar det mesta av indatakostnaden. Kvoten mellan gränserna växer ju längre ett arbete blir, eftersom återläsningen växer snabbare än de nya tokens. Det är en bedömning och inget mätvärde. Detaljer om tokens, kontext och pengar finns på sidan Min förbrukning. Kontextfönstrets fyllnadsgrad i appen är inte samma sak som förbrukning (se Kontextfönstret är inte förbrukningen).
Bilder: fler skäl än energi
En bild kostar mycket mer energi än en textfråga: i den mätningen cirka mer än textgenerering i genomsnitt enligt (äldre modeller, stor spridning). Men skeptiska reaktioner på AI-bilder handlar sällan bara om energi. Följande fem skäl är en hypotes. Den prövas mot underlaget på sidan Bilder och förtroende, med tre skäl till (F-21 är delvis genomförd):
- Resurser: bilder är dyrare än text.
- Trovärdighet och äkthet: i en organisation som ska stå för verkligheten kan en bild som ser verklig ut men inte är det underminera förtroendet.
- Konstnärer och fotografer: frågan om vems bilder modellerna tränats på.
- Utseende: AI-bilder känns ofta igen, och det väcker negativa reaktioner av sig självt.
- Misstag: misstron finns redan och kan drabba även bilder som inte är AI-genererade.
Skillnaden mellan det första skälet och de övriga är viktig: även om energin per bild vore mycket liten skulle skälen 2–5 finnas kvar. En riktlinje bör därför skilja resursfrågan från förtroendefrågan. För en miljöorganisation hänger de ändå ihop, se Hänger energin ihop med förtroendet?
Vatten, kort version
Steg 1: kort version
Vatten kan förbrukas vid ett datacenter, men hur mycket beror på hur anläggningen kyls. Med avdunstningskylning försvinner vattnet ut i luften. Med slutna kretsar cirkulerar det, mot lite mer el (enligt tillverkarens egen redovisning, utan siffra). Vid datacentret handlar det om bråkdelar av en milliliter per fråga. Det största vattnet kan ligga i elproduktionen och inte vid datacentret. För Sverige saknas verifierade siffror för elens vatten.
| Vad | Vatten | Märkning |
|---|---|---|
| Direkt per fråga (Microsofts WUE 2025 × Googles energi per fråga) | Beräknad ur två bolagsuppgifter | |
| Direkt per fråga (Google) | ||
| Direkt per fråga (OpenAI) | ||
| Indirekt per fråga (vattnet vid elproduktionen, USA:s elmix) | Beräknad. Gäller USA | |
| 200 frågor, direkt (Microsoft–Google) | Beräknad | |
| 200 frågor, indirekt (USA:s elmix) | Beräknad. Gäller USA |
Läs hela vattenanalysen: uttag, förbrukning, kylmetoder och kärnkraftsjämförelsen →
Övriga miljöfaktorer, kort version
Steg 1: kort version
Energi och vatten är de mest diskuterade faktorerna, men inte de enda. FN:s miljöprogram beskriver AI:s påverkan över hela livscykeln: energi, vatten och mineral, utsläpp och elektroniskt avfall, och indirekta effekter av ändrat beteende enligt . Ett scenario för generativ AI ger miljoner ton elektroniskt avfall 2020–2030 enligt .
Det finns ingen vedertagen rangordning av faktorerna. Bland det som är bäst mätt är elen störst. Det största vattnet ligger i elproduktionen, så en stor del av vattenfrågan hör ihop med energifrågan. Hårdvaran, mineralerna och avfallet är sämre mätta, vilket inte betyder att de är små.
Vad en fråga är, och vad ett arbete är, kort version
Steg 1: kort version
Siffrorna per fråga gäller en normal fråga och ett normalt svar: en kort, manuellt skriven fråga och ett svar på ungefär en sida text. Vi antar för en sådan fråga och ett svar (X). Arbetet med den här analysen är uppmätt till nya tokens (Y). Det ger Z = Y ÷ X, alltså fler nya tokens än en normal fråga.
| Beteckning | Vad det är | Värde |
|---|---|---|
| X | En normal fråga och ett normalt svar | |
| Y_NY | Nya tokens i arbetet med analysen | |
| Z_NY | Y_NY ÷ X |
Läs hela genomgången: definitioner, mätning och antaganden →
Är utförliga arbeten bättre än enkla frågor?
Enkla frågor är den billigaste användningen. Ett utförligt arbete, med sökning, läsning av källor, kontroller och flera versioner, använder mycket mer. Det betyder inte att det är sämre: ett sådant arbete ersätter ofta något som annars tar en människa timmar eller dagar och går inte att göra i ett enda svar. Men det är en värdering, inte ett mätt resultat. Det finns inga belägg här för hur stor nyttan är (F-24), och resursanvändningen samlas just där användningen är som störst, vilket är skeptikernas poäng. Det rimliga är att väga nyttan mot kostnaden i varje fall, planera arbetet skriftligt i förväg så att det inte görs om i onödan, och redovisa resurserna öppet.
Det här förbättras i kommande versioner
Analysen är inte färdig. Det här ska analyseras och beskrivas bättre i kommande versioner (nummer från förbättringsregistret, med målversion):
Hela registret finns på sidan Källor och logg.
Versionslogg
Källor
Källorna som den här sidan hänvisar till, i Harvardformat. Hela förteckningen och hur varje källa kontrollerats finns på sidan Källor och logg.